Regeringens förslag till höstbudget innehåller en ”unik satsning” på ingenjörer. Men vad är det regeringen vill uppnå, och räcker de ökade anslagen för att rädda ingenjörsutbildningarna? Varför saknas mer specificerade mål?

– Det här är en ödesfråga för Sverige, säger utbildningsminister Mats Persson (L) i en intervju med Ny Teknik.

När Mats Persson intervjuades av Ny Teknik i februari pratade han mest om hur grundskola och gymnasium ska förändras för att Sverige ska fortsätta att vara ett ”ingenjörsland”. Den här gången handlar frågorna om höstbudgeten och det ”ingenjörspaket” som till viktiga delar är riktat mot den högre utbildningen.

Bland förslagen (se mer i faktaruta) finns tusen nya platser till civilingenjörsutbildningar och, på sikt, ett årligt tillskott på 305 miljoner kronor för att boosta ingenjörsprogrammens urlakade anslag.

– Man har tagit ingenjörerna för givet, nu är det slut med det, säger Mats Persson när han slagit sig ner för intervjun framför sin pressekreterares mobilkamera.

Komplimanger riktade mot ingenjörer flödar. Ingenjörer är ”för Sverige vad oljan är för Norge” och de är ”vår tids hjältar” som ska ”lösa klimatproblemen”, är några av sakerna som Mats Persson säger under intervjun.

Men det är trubbel i den svenska ingenjörsfabriken: en kronisk brist på ingenjörer ackompanjeras av utbildningar där hälften av studenterna hoppar av och den lärarledda tiden är betydligt lägre än i jämförbara europeiska länder. Frågan är om Mats Perssons ingenjörspaket kan lösa problemen.

Vilka är de övergripande målen med er satsning?

– Att Sverige ska leva upp till att vara ingenjörslandet Sverige, ett land som utvecklar de modernaste produkterna och den senaste tekniken och tjänsterna och på så sätt löser klimatkrisen.

Vad är de konkreta målen ni satt, vilka enskilda resultat vill du se?

– På lång sikt är det att få betydligt fler barn att intressera sig för matematik. Men vi kan inte vänta på att min sexåring ska växa upp och välja att bli ingenjör utan på kort sikt måste vi göra en insats. Då handlar det om att fler ska välja ingenjörsutbildningar och att färre ska hoppa av.

”Viktigaste är att få upp kvaliteten”

Hur stor andel av studenterna ska ta examen och hur mycket bör den lärarledda tiden ha ökat för att du ska vara nöjd med utfallet av er satsning?

– Det viktigaste är att få upp kvaliteten och att färre hoppar av. Det är vårt fokus men något exakt måltal har vi inte satt upp. Då är alltid risken att det börjar fibblas med statistiken i stället.

När kommer studenter att märka av att det blir mer lärarledd utbildning?

– Redan kommande år kommer det att märkas. Det här är ju något som lärosätena har efterfrågat väldigt länge och varit oerhört bekymrade över. Så vi räknar med att det här kommer att få effekt direkt. Sen är det klart att det tar viss tid att bygga ut och hitta och nå full kompetens.

Enligt regeringens förslag ska anslagen till ingenjörsutbildningarna öka med 305 miljoner årligen från och med 2026.

Ny Teknik har tidigare berättat att en rapport från Sveriges Ingenjörer (SI) visat att ingenjörsutbildningarna tappat 40 procent av sina anslag sedan 1994. SI:s samhällspolitiske chef, Johan Kreicbergs, är nöjd med regeringens höstbudgetsatsning men på fråga från Ny Teknik säger han att det, medräknat tekniska effektiviseringar sedan 90-talet, skulle behövas årliga tillskott på mellan 600 och 900 miljoner för att väga upp väga upp det 40 procentiga tappet.

fakta

Regeringens satsning på ingenjörer

Detta är regeringens förslag till höstbudgeten.

Höjd ersättning till lärosätena per ingenjörsstudent för att höja kvaliteten på utbildningarna. Sker med stegring – 100 miljoner kronor till 2024, 200 miljoner till 2025 och 305 miljoner från och med 2026.

2 500 nya utbildningsplatser. Här tillförs medel som beräknas räcka till tusen platser platser på civilingenjörsutbildningar på grundnivå och tusen kursplatser på avancerad nivå. Utöver det på 500 platser till basårsutbildningar.

Satsning på batteriforskning: 45 miljoner kronor ska stärka forskning och utbildning inom elektrifiering och batteriteknik i Uppsala, Lunds och på Chalmers.

Regeringen vill även ge fortsatt stöd till skolutvecklingsprogrammet ”Naturvetenskap för alla (NTA), stärka medlen till det så kallade Tekniksprånget, samt en tvåårig satsning på det fjärde tekniska gymnasieåret som leder till gymnasieingenjörsexamen.

Källor: Utbildningsdepartementet, Pressekreterare Agnes Eklund.

Jämfört med den beräkningen så lägger regeringen mindre än halva beloppet, hur landade ni på just 305 miljoner?

– Exakta nivåer kan man alltid diskutera men riktningen är väldigt tydlig här. Och det är att det är en väldigt stor satsning och det är första gången på 15 år som den här ersättningen höjs. Vår bedömning är att det här är vad som krävs för att få upp kvaliteten.

Många hoppar av civilingenjörsprogrammet

Vad innebär höjd kvalitet, och hur kommer ni att mäta förbättringarna?

– Den allmänna inriktningen i den kommande forskningspropositionen kommer att ligga på mer excellent forskning. Den planeras att presenteras nästa år, men utvecklingen går så snabbt nu att vi inte väntar in den utan agerar redan nu.

Mats Persson (L), utbildningsminster. Stina Stjernkvist/SvD/TT

Ni föreslår 2 500 nya utbildningsplatser varav cirka tusen på civilingenjörsprogram. Är det lönt med tanke på att hälften av de som redan går inte klarar utbildningen?

– Det är en mycket bra fråga. Vi har landat i att vi behöver göra både och. Vi behöver bygga ut kvaliteten men också antalet platser. För att inte tumma på kvaliteten så gäller ökningarna de lärosäten som har mycket stort söktryck och fullbelagda utbildningar, säger Persson och syftar på utbildningarna på Chalmers, i Lund och i Uppsala.

Även det nya omställningsstudiestödet har fått en knaggligt start när CSN inte hunnit med handläggningen. Fler än 30 000 ansökningar har inkommit men i augusti hade endast drygt 3 500 personer beviljats stöd. Med nuvarande resurser beräknar CSN att två av de tilldelade 2,8 miljarderna för 2024 kommer att lämnas outnyttjade.

Har omställningsstudiestödet varit en misslyckad reform hittills?

– Nej, den är i sin linda. Det här är en av de mest moderna arbetsmarknadsreformerna som finns i världen och det är något vi ska vara stolta över. Men vi visste att den inte skulle fungera till hundra procent från dag ett.

CSN ville ha regellättnader plus 250 miljoner kronor för att klara sitt uppdrag, ni gav 110 miljoner. Varför så mycket lägre?

– Vår bedömning är att det här är ett rejält tillskott som kommer att ha stor effekt, säger Mats Persson som även menar att planerade regeländringar kommer att bidra med en stor del av effekten.

Även här är det enligt Mats Persson svårt att sätta konkreta mål för kortade köer eller antal beviljade ansökningar.

Hur väl ska detta fungera för att du ska vara nöjd, ska alla exempelvis hinna få svar innan terminen börjar?

– Vi vill ju ha så snabb handläggning som möjligt. Att den som söker ska få besked före utbildningens start är naturligtvis målbilden.

Du säger ofta att Sverige ska vara ett ingenjörsland, vilken politik är att vänta från dig och regeringen på det här området i framtiden?

– Vi kommer att ta fram en STEM-strategi vilket Sverige, till skillnad från våra konkurrentländer, inte har. Men nu lägger vi om politiken, det här ska genomsyra hela regeringens arbete från förskola upp till forskarutbildning, säger Mats Persson.