En tysk forskare tror att Nasas Marssonder på 70-talet kan ha hittat utomjordiskt liv, och sedan oavsiktligt dödat det. Teorin är inte helt ny och har mött kritik.

I juli 1976 landade Viking 1 på den röda planeten och bara månader senare landade också Viking 2. Nasas rymdsonder som sköts upp 1975 hade som mål att leta efter tecken på liv.

Dirk Schulze-Makuch, professor i astrobiologi vid centrumet för astronomi och astrofysik på Berlins tekniska högskola, skrev i somras en artikel i tidskriften Big Think om dessa uppdrag. Där lyfter han fram teorin om att Viking-landarna kan ha lyckats med att hitta liv, men att de sedan direkt dödade det.

Att Nasa oavsiktligt skulle ha dödat små livsformer i stenar på Mars är ”ett förslag som vissa säkerligen kommer att finna provokativ” skrev Dirk Schulze-Makuch i artikeln. Men han menar att eventuella mikrober kan ha blivit överväldigade av sondernas tester och dött.

Vikingsonderna letade efter liv

Viking 1 och 2 utförde fyra experiment för att försöka hitta liv. Bland annat undersöktes planeten med masspektrometrar och tecken på någon form av metabolism undersöktes. Det senare gjorde man bland annat genom att tillföra näringsämnen och genom att leta efter gaser som kan uppstå när näring bryts ner. I det sista experimentet letade man efter organismer som utnyttjade fotosyntes.

Resultaten som kom från Vikingsonderna var till viss del förvirrande och kunde enligt vissa stödja idén om liv på Mars. Små ändringar i gaskoncentrationer pekade på att någon sorts metabolism kanske skedde.

Men det som ansågs vara det viktigaste experimentet, det så kallade ”gas exhange experiment”, visade inga tecken på liv. Konsensus blev därför att Vikingsonderna inte upptäckt liv.


En bild av Mars tagen av Viking 1. NASA/JPL

Dirk Schulze-Makuch menar dock att resultaten kan ha varit felaktiga. Detta för att experimenten enligt honom använde för mycket vatten. I tre av de fyra experimenten tillfördes vatten till jorden. Att vår planet är vattenrik gjorde enligt honom att man tänkte att detta skulle visa liv, men han menar att det kan ha varit ”för mycket av det goda”.

Mikrober i stenar kan dränkas

På jorden finns det liv på massvis av platser. Och i områden på jorden som till viss del liknar Mars, som Atacamaöknen i Chile, finns det mikrober som klarar torra och tuffa miljöer. Där finns en sorts saltsten som drar in små mängder vatten från den omgivande luften. Liknande stenar återfinns också på Mars.

I dessa stenar på jorden finns det mikrober som lever av vattnet direkt från atmosfären. För mycket vatten kan vara direkt skadligt för mikroberna. En studie från 2018 visade att 85 procent av dessa dött efter en extrem översvämning. Dirk Schulze-Makuch menar att samma sak kan ha hänt på Mars, när vatten tillfördes kan eventuella mikrober ha dött direkt.

2018 hävdade en forskningsgrupp något liknande, men ändå annorlunda. De sa i stället att eventuella mikrober i proverna som samlades in av Vikingsonderna kan ha värmts upp kraftigt av kemiska reaktioner och dött direkt. Men det är inte alla som håller med om idéerna om liv i de gamla proverna.

Astrobiologen Chris McKay som jobbar vid Nasa skrev till tidningen LiveScience att han ”inte håller med om deras logik”. Han ser ingen poäng med att involvera nya typer av liv för att förklara resultaten från Vikinguppdragen.

Enligt honom, och flera andra, löstes frågan om resultaten från Vikingexperimenten 2007 när Marslandaren Phoenix hittade spår av ämnet perklorat på planeten. Perklorat används i fyrverkerier och explosiva ämnen och biprodukter från ämnet kan förklara gaserna från Vikingsondernas experiment som vissa tolkade som liv.

Dirk Schultze-Makuch är däremot inte övertygad om den förklaringen och propsar för fler uppdrag till Mars för att leta efter liv i saltstenarna.