– Om attackerna på våra helgedomar fortsätter – då beklagar vi, säger Erdogan enligt statliga nyhetsbyrån Anatolia.

Han säger också att han ”inte vet hur lång tid den här frågan kommer att diskuteras i parlamentet” och att hur fort Turkiet kan godkänna Sveriges Natoansökan beror på hur väl Sverige lever upp till sina löften.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) och den turkiske presidenten skakade hand under Natos toppmöte i Vilnius i juli. Då sa Kristersson att Turkiet skulle ratificera den svenska ansökan ”så snart som möjligt”.

”Ett handslag är ett handslag”

Den svenska regeringen är övertygad om att både Turkiet och Ungern kommer att ratificera Sveriges ansökan efter att Turkiets parlament öppnar i oktober.

– Vi förhåller oss till detta och ett handslag är ett handslag, säger utrikesminister Tobias Billström (M) till Ekot.

Även Ulf Kristersson har uttryckt säkerhet kring att Turkiet håller vad de lovat.

– Jag är övertygad om att vårt handslag från Vilniusmötet gäller och det är också våra vänner i USA och i Nato, sa Kristersson i SVT:s Agenda i söndags.

Turkietkännaren: Utspelet borde oroa regeringen

Paul Levin, föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, tror att den svenska regeringen har anledning att känna oro och att handslaget i Vilnius inte var vad Jens Stoltenberg eller svenska regeringen hade hoppats på.

– Överenskommelsen man trodde att man slöt i Vilnius inte egentligen betyder så mycket utan att det nu är väldigt osäkert när, och kanske till och med om det turkiska parlamentet kommer att godkänna ratificeringen, säger han till TT.

Levin menar att Erdogans kommentar borde bekymra Kristersson.

– Erdogan säger med det här att han inte kan påverka sina allianspartner och andra individer i parlamentet.