2023 var det varmaste året som någonsin uppmätts på jorden, och enligt flera forskare accelererar temperaturökningen. Ett norskt forskningsresultat pekar på en olycklig baksida av kampen mot utsläpp av aerosoler i atmosfären.

Många år av framgångsrika insatser för att bekämpa dålig luftkvalitet och minimera utsläppen av aerosoler i atmosfären har tyvärr en baksida. Enligt norska forskare kan framgångssagan förklara en överraskande stor del av den globala uppvärmningen.

De flesta partiklarna, särskilt sulfat, reflekterar solljus och har därför en avkylande effekt på planeten. Det här har forskarna känt till länge, men för första gången har de försökt förklara hur mycket av temperaturökningen som kan tillskrivas renare luft.

En forskningsrapport från den norska klimatbyrån Cicero, som nyligen publicerades i tidskriften Nature Communications Earth & Environment, drar slutsatsen att minskningen av aerosolutsläpp förklarar nästan 40 procent av ökningen av den energiobalans som drev den globala uppvärmningen under tidsperioden 2001 till 2019.

– Det var en ögonöppnare för mig att effekten var så stor, säger studiens huvudförfattare Øivind Hodnebrog, seniorforskare vid Cicero, till Science.

Jordens energibalans är skillnaden mellan den inkommande strålningen från solen och den strålning som reflekteras bort från jordytan.

Här innebär den minskande mängden luftpartiklar i jordens atmosfär att jorden absorberar mer energi från solen än den reflekterar.

Därför talar forskarna om en energiobalans, som leder till varmare temperaturer på jorden.

Jämför klimatmodeller

För första gången har forskare använt data från satelliter och globala klimatmodeller för att försöka svara på varför den globala uppvärmningen accelererar.

Genom att testköra fyra klimatmodeller med olika data försökte forskarna hitta ett orsakssamband mellan minskande aerosolutsläpp och de stigande temperaturerna. Genom att studera skillnaderna mellan körningarna kunde de grovt uttryckt fastställa orsakerna till den ökande energiabsorption som uppmätts av Nasa-tjänsten Ceres (Clouds and the Earth’s Radiant Energy System).

Mot den bakgrunden har forskarna dragit slutsatsen att jordens ökande energiobalans beror på den renare luften. Därför kommer vi sannolikt att se en ökning av jordens yttemperatur redan under detta årtionde, enligt forskarna.

År 2020 införde Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) ett krav på att sjöfartsindustrin skulle minska svavelhalten i bunkerolja från 3,5 procent till 0,5 procent för att minska svavelutsläppen till atmosfären. En studie från Florida State University har dock påvisat en inte helt positiv förändring i molnens sammansättning.

Svavel har nämligen en kylande effekt på atmosfären, och i studien uppmätte forskarna en minskning av mängden droppar i molnen och av molnens ljusstyrka, vilket också kan bidra till att höja temperaturen vid jordytan.

#miljö #global-uppvärmning #klimatförändringar