100 000 kronor i böter för en chef som mejlar sina anställda efter arbetstid. I bland annat Portugal finns regler redan på plats och nu har ett första lagförslag för att skydda arbetstagares fritid lagts fram i USA. I Sverige tycks frågan inte finnas på dagordningen. ”Det är egentligen enkelt, fritiden ska vara fredad, säger HR-konsulten Georg Frick.

”Det är tekniken som är skurken”. Så sa Matt Haney, ledamot för Demokraterna i i Kaliforniens delstatsförsamling, när han förklarade sitt lagförslag som är det första av sitt slag i USA. Tanken med lagen, som ska hindra chefer från att kontakta sina anställda efter arbetstid, är att Kaliforniens arbetstagare ska få sin fritid åter, förklarar Haney,

På engelska har diskussionen kring liknande lagförslag kommit att kallas ”the right to disconnect” – rätten att vara nedkopplad eller kanske enklare uttryckt: rätten att vara ledig.

Länder som Australien, Argentina, Belgien, Colombia, Grekland, Mexico, Portugal och Frankrike har redan infört olika former av lagar eller förordningar. I Portugal kan en chef som på ett felaktigt sätt kontaktar anställda utanför arbetstid åka på böter på upp till 100 000 kronor.

I Sverige finns det en diskussion om det mer generella problemet att arbetet har en tendens att ta allt större plats i människors tillvaro. Eller som Mattias af Malmborg, förbundsjurist på rättskydd LO och TCO uttrycker det: ”frågan om arbetstidens hejdlösa utflytande över hela livet”.

”Kan vara ett problem”

Den mer specifika frågan – om chefernas kommunicerande med anställda på deras fritid – verkar dock inte stå högt upp på dagordningen.

– Vad jag vet finns det inget prat om lagförslag eller liknande, inte just nu i alla fall, säger han.

Inte heller Georg Frick, med mångårig bakgrund inom HR-världen, numera konsult som förhandlar för arbetsgivarnas sak, har hört frågan lyftas särskilt ofta.

– Men jag håller inte för uteslutet att det kan vara ett problem på sina håll och det kan säkert finnas ett stort mörkertal, säger han.

Även utan lagstiftning tycker Georg Frick att det är tämligen självklart hur arbetsgivare och chefer bör förhålla sig.

– Ett råd jag alltid ger är att så långt det är möjligt undvika att skicka det där mejlet eller meddelandet efter arbetstid. Sen kan det vara att det händer saker och något att akut, där får man ha lite flexibilitet. Men som huvudregel är det ett tydligt nej, säger han och fortsätter.

– Har man ett mejlutskick som man väljer att lägga på en kväll så kan det sända en signal till de anställda att de bör besvara det även om man själv inte kräver eller alls förväntar sig det, säger han.

En chef som mejlar om kvällen. Vissa länder försöker nu lagstifta bort fenomenet. Dalle/Ny Teknik

I Sverige finns både kollektivavtal och regleringar som tangerar, men inte specifikt kommer åt, exempelvis en idogt kvällsmejlande chef.

– Jag vet inte om en ny lagstiftning skulle vara rätt väg att gå i Sverige. Det skulle bli lite kaka på kaka med regler som påminner om arbetstidslagen och arbetsmiljölagen som vi redan har. Det kanske skulle vara facken som ligger på lite mer i frågan istället, säger han.

Kollar mejlen under semestern

Inte heller Mattias af Malmborg ser något självklar väg när det gäller lagstiftning.

– Jag har inget förslag på exakt hur det skulle gå till. Det skulle kanske vara att förtydliga de lagar som redan finns, eller att införa tydligare regler i kollektivavtal, säger han och poängterar att arbetsgivare redan har ett stort ansvar.

– De ska ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete och göra det i samråd med skyddsombud och med lokal fackklubb. Är det underställda som arbetar alldeles för mycket så är det arbetsgivarens ansvar att se till att det inte blir så, säger han.

Mattias af Malmborg resonerar även kring svårigheten att träffa rätt med en sådan lag.

– Jag själv väljer exempelvis att titta på mejlen då och då under semestern för att jag tycker det ger mindre stress att göra så än att kommer tillbaka till en överfull inbox. Och i vissa lägen kanske det kan vara viktigt för en chef att höra efter med en anställd i ett akut läge, säger han.

Det kaliforniska lagförslaget har fått kritik. Bland annat av Michael Solana, marknadschef på riskkapitalbolaget Firm Founders som skriver på X att Kalifornien ”försöker förstöra sig självt” genom att försöka ”förbjuda startups”, något som bland annat Washington Post återgett.

I Forbes artikel om en potentiell lag kallas Matt Haneys lagförslag för ”icke dogmatiskt”. Förslaget går ut på alla att företag ska tvingas att ha en plan för hur de ska följa lagen och att fastställa tydliga arbetstider för sina anställda. De som bryter mot sina anställdas rättigheter ska kunna bötfällas.

Men det ska även finnas undantag för akuta eller oväntade händelser som tydligt kan påverka företaget. Dessutom vill Haney ha en flexibilitet för just startups där grundare och anställda kan få komma överens om att de vill arbeta mer intensivt, rapporterar Forbes.

Haney tonar även ned retoriken mot chefer och lägger istället skulden på den snabba digitalisering som han menar innebär utmaningar för oss alla.

– Om det måste finnas en skurk i den här historien så är det teknologin, inte chefen, säger han.

#karriär #mejl #chef #arbetsmiljö #topp